Projekt Arkul School, New Hope, NEPAL

Nepal är ett litet land, bara en tredjedel så stort som Sverige, men med tre gånger så många invånare. Det ligger i Himalayabergen, inklämt mellan Kina och Indien. Fram till 2006 var hinduismen statsreligion. Idag är religionsfrihet är inskriven i grundlagen och alla religiösa grupper har rätt att bedriva egna skolor. Dock är proselytism förbjuden. Landet är numera en republik, men politiskt instabilt. Landet räknas som ett av världens fattigaste. 75% av befolkningen lever av jordbruk och landet är i stort behov av ekonomisk hjälp. Det officiella språket i landet är Nepali, men inom landet finns över 100 språk representerade.

Kristinakyrkan stöder ett skolprojekt i landet genom föreningen Nepals vänner (se hemsida: nepalsvanner.se).  Föreningen är liten och består av ett antal personer, många med personliga kopplingar och erfarenheter av landet.  I princip allt som görs inom föreningen i Sverige utgörs av volontärinsatser och de administrativa kostnaderna utgjorde 2021 endast 1,7% av omsättningen.

Covid19-pandemin drabbade landet hårt och under 2021 fick mycket av skolverksamheten ske på distans för dem som hade möjlighet till mottagning eller ligga nere.  En del av resurserna i skolprojektet omfördelades till att i stället gå till hjälp av familjer och personer som drabbats på olika sätt.  Påtagligt var den höga procenten av självmord vilket ledde till speciella insatser.

Skolprojektet går under projektnamnet New Hope. En skola byggdes i byn Arkul år 2017 och stöds med medel till skolavgifter, uniformer och skolmaterial och andra löpande kostnader.  Projektet drivs i samarbete med den nepalesiska organisationen Goda Grannar (Asal Chhimekee) som består av ett fyrtiotal kyrkor i Pokharaområdet.

Det senaste inom skolprojektet har varit att som pilotprojekt för kommande satsningar genomföra en vidareutbildning för lärare, speciellt inriktad på att hjälpa dem med engelskt uttal för att de i sin tur ska kunna undervisa eleverna på ett rätt sätt.  Det har visat sig vara mycket svårt för lärarna att undervisa i engelska; deras egna kunskaper är ofta alltför dåliga.  Det leder till att välbärgade föräldrar vill att deras barn ska gå i privatskolor, där de måste betala, istället för att gå i den närmaste kostnadsfria skolan.

Amarendra Kumar Mandal är lärare på Janakalyan Secondary School, Srinathkot, Gorkha. Han är en av de tolv lärare som ingått i det försök med vidareutbildning på distans som Nepals Vänner i Sverige har finansierat. Amarendra har en högskole-examen i engelska. och han undervisar i engelska för elever på högstadienivå på Janakalyan Secondary School i Gorkha-distriktet. Så här säger han efter utbildningen:

Jag har en mastersexamen och jag har undervisat i engelska i fyra år, men jag hade svårt att uttala många engelska ord. Det var mycket svårt att inte behärska engelska trots att man är lärare och har en examen i språket. När jag hörde att ACN (Goda Grannar) skulle ge engelskspråkig grundutbildning anmälde jag mitt intresse. Efter 40 dagar av denna utbildning upplevde jag att min talförmåga förbättrades. Jag känner mig mer bekväm med att undervisa nu. Jag vill tacka för att ha fått den här möjligheten och jag hoppas på flera liknande utbildningsmöjligheter i framtiden.

Under april månad (2022) kommer vi i Nepals Vänner att ha en dialog med ”Goda Grannar” om hur vi kan fortsätta att vara med och stödja lärarna i Gorkha.

                                                                                                                                                                                                                                      Ett tips om en lättläst och gripande bok om landet Nepal och barns situation där.  Boken finns att låna på Lindesbergs bibliotek.  Jag lånade den och läste den för några månader sedan och de fick hämta upp boken ur arkivet nere i källaren.  Torsten Åhs, ordförande i föreningen Nepals vänner, skriver så här om boken:

Boken har getts ut med två olika titlar ”De försvunna barnen” och ”De små prinsarna”. Den handlar om en ung amerikan som bestämt sig för att använda sina besparingar för att göra en jordenrunt resa. Första anhalten var Nepal, där han tänkte sig göra en korttidsinsats som volontär på ett barnhem. Men planerna förändrades när barnens öde tog tag i honom. Han blev fast. Fortsatta resplaner skrinläggs och i stället blir han djupt engagerad i att försöka hjälpa barnen till ett drägligt liv. Det blir ingen lätt uppgift! I boken får vi följa hans bitvis dramatiska sökande efter barnens föräldrar. Den kan verkligen rekommenderas, boken ger många tankar om barnhem på gott och ont. – Hur kan man tro att barnen ska få det bättre om man säljer dem till en kringresande ”barnuppköpare”? – Hur får man fler barn att kunna bo kvar i eller åtminstone hålla kontakt med sin familj? Boken är skriven av Conor Grennan och är utgiven på NoNa förlag. Den finns också som ljudbok.